100 % kamp – Sveriges framtid. Konferens om kulturarv och mänskliga rättigheter på Tekniska museet i Stockholm, 16 november 2017. Här hittar du korta referat från föreläsningarna.

Inledning om rättighetskamp och konflikt som perspektiv i historieskrivning och kulturarv

Anna Furumark, moderator för dagen och projektledare för projektet Heterogena kulturarv, inledde med att hälsa välkommen och betonar vikten av att synliggöra även den dolda historien och kampen för rättigheter.

Åsa Marnell, chef för samlingar och utställningar på Tekniska museet inledde med ett kort föredrag om tillgänglighet och delaktighet på museet i allmänhet och utställningen Megamind i synnerhet. Arbetet med utställningen har bland annat gjort att museet numera har en tillgänglighetsansvarig tjänst.

Mikael Eivergård, chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek fortsatte med att ge en bakgrund till projektet Heterogena kulturarv med syfte att lyfta mänskliga rättigheter och människors kamp för att ta plats i samhället. Bakom varje vunnen rättighet har det funnits en kamp och ett motstånd. Men det handlar också om skapandet och byggandet av ett demokratiskt samhälle. Det har funnits motstånd mot exempelvis aborträttigheter, kvinnors rösträtt och nationella minoriteters rättigheter. Det är heller inte så att alla vunna rättigheter bara finns där och är ohotade för framtid. Kampen för rättigheter tar aldrig slut.

Samtidigt på Twitter:

Arbetet med historia om förtryck, kamp, rättigheter och konflikter är ett kulturarv med ett stort antal kamper och berättelser som måste skrivas in i vår historia.

Samtidigt på Twitter:

Sexualitet och politik i det svenska 1900-talet

Lena Lennerhed är professor i idéhistoria. Hennes forskning har i första hand fokuserat idéer och föreställningar om sexualitet och kön. Lena pratade sexualundervisningen historia och sexualupplysning. Från 1880 och framåt var bland annat preventivmedel en politisk fråga – å ena sidan onaturligt och omoraliskt, å andra sidan ansvarsfullt och främjande för välbefinnandet. Bland annat fanns preventivlagen från 1910 till 1938, som förbjöd preventivmedel.

Från att synen på sexualitet som uteslutande en reproduktionsakt gick man under 1900-talet till att det faktiskt också kunde vara något njutningsfullt och faktiskt hälsofrämjande.

Även frågan om rätten till abort har gått från 16- och 1700-talens dödstraff, till 1800-talets fängelsestraff  och vidare till 1900-talets legalisering till rätten till fri abort som kom 1975.

Frågan om sterilisering följer också samma historiska gång. Från att ha varit en del av sexreformens agenda under tidigt 1900-tal. 1933 krävde RFSU en rätt till sterilisering. Tvångssteriliseringarna under 1900-talet är en del av vår mörka historia och var bland annat en skyldighet för ”sinnesslöa”. Bakgrunden till sterilisering var ofta rasism och en skev syn på ärftlighet.

Homosexualitet har också gått från dödstraff till fängelsestraff till att anses vara en sjukdom till avkriminalisering på 1940-talet då det blev legalt, men ingen rättighet. Under 1970-talet avmedikaliserades homosexualitet och ansågs inte längre vara en sjukdom, enligt Socialstyrelsen. Men historiskt så har det varit en mansfråga, och lesbiska kvinnor har i princip varit osynliga i historien.

Rätten till att bestämma över sin kropp – en kvinnorättsrörelse från 1970 med kampen för abort och mot sexuellt våld. Det är framför allt under 1980- och 1900-talen det går från att vara en kvinnofråga till en fråga om mänskliga rättigheter.


Filmen är textad och teckentolkad.

Vägra vara svensk

Tove Fahlgren är undersköterska, samisk aktivist och queersame. Hon har också medverkat till att skapa den första samiska Pride-festivalen.

Samtidigt på Twitter:

Tove pratade om att vara en minoritet inom minoriteten, både som queersame och som skogssame, då majoriteten är fjällsamer. Med det som utgångspunkt byggs maktstrukturer och skapas mindervärdeskomplex. Rättighetskampen för samer har historiskt handlat om att återvinna förlorade rättigheter, bli synliga i historien och återerövra rätten att bestämma över sitt liv. Centraliseringen av Sverige till de större städerna förminskar övriga områden, och Sápmi i synnerhet.

Även i undervisning och i läromaterial måste samisk kultur och historia bli mer synlig. För yngre människor i Sápmi kan det för många vara väldigt svårt att våga vara same.

För många samer handlar det om att bevara och förstärka det samiska kulturarvet och ta plats i samhället.

Röster, rörelser och rättvisekamper i Finland

Rita Paqvalén, är verksamhetsledare för Kultur för alla i Helsingfors som stöder kulturfältet genom kunskap, tillgänglighet och mångfald och är queeraktivist. Centrala frågeställningar är bland annat; vems historia berättas? Vilka perspektiv styr vår historieskrivning? Men också om makthierarkier och normer.

I Finland har frågor om homosexualitet och queer varit väldigt osynliga. Under jubileumsåret Finland 100 år skapades projektet Finland 100 – i regnbågens färger för at synliggöra sexuella och könsminoriteters historia som en del av det självständiga Finlands historia och samla in ny kunskap om HBTIQ-minoriteters vardag och historia. Men också att närma sig konst och kultur ur ett queer-perspektiv.

Samtidigt på Twitter:

Först 2017 trädde den jämlika äktenskapslagen i kraft i Finland för samkönade äktenskap. Flera medborgarinitiativ pågår för att påverka lagstiftningen, bland annat lagen om funktionsvariationers möjlighet till enklare upphandlingsförfaranden för livsviktiga tjänster.

Translagen är en annan fråga som det jobbas hårt med, den innebär att ta bort tvånget för sterilisering vid könskorrigering och en större möjlighet att själv bestämma över sitt eget liv.

Dövas historiska kamp för en hållbar framtid

Hanna Sejlitz är generalsekreterare på Sveriges Dövas Riksförbund. Hennes engagemang i dövrörelsen och i andra rättighetsorganisationer sträcker sig mer än 30 år tillbaka i tiden. Hon berättade under konferensen om att stå utanför normalsamhället och hur det är att inte passa in, som att försöka passa in en kvadrat i ett runt hål.

De döva har levt under förtryck och genomlidit övergrepp i över 100 år, mellan 1880 och 1981 när teckenspråket varit förbjudet. Audismens effekter innebär att de döva blivit berövade på både kunskap och undervisning.

De dövas engagemang är kanske den äldsta folkrörelsen i Sverige med en rättighetskamp som har pågått sedan 1800-talet. Några av nyckelfrågorna som drivs är rättsäkerhet, erkännande av kompetens och rätten till kultur.

I språklagen jämställs teckenspråk som ett av minoritetsspråken, men glöms ofta bort. Det behöver ske en försoning, en offentlig ursäkt från staten för vad de döva har utsatts för. De dövas kulturarv behöver också erkännas och synliggöras.


Filmen är textad och teckentolkad.

Kulturarvets möjligheter – etnologisk metod och politiska förändringsprocesser

Christine Bylund är doktorand i etnologi vid Umeå universitet och forskar om kulturarv och funktionsmaktordning, ett begrepp för att beskriva hur personer som anses ha avvikande funktionalitet utsätts för systematisk utestängning, både materiellt och representativt.

Och det handlar om möjliga och omöjliga relationsformer och familjebildningar för personer med normbrytande funktionalitet och hur det har hängt ihop med kulturella föreställningar om till exempel makt och genus.

Funktionalitet är ett görande och alla människors funktionalitet är varierad. Vi upplever alla skiftningar i vår funktionalitet, från språk till fysiska hiner. Och vem kan egentligen följa alla normer om funktionalitet.

Det råder också en funktionsfullkomlighet i samhället; vi ska kunna hålla ögonkontakt, tåla stress eller tycka lysrör är okej. Men alla gör inte det. Det råder en funktionsmaktordning som bygger på ett samhällssystem som ger fördelar till den som uppfattas som normföljande, till exempel inom områden som:

  • Handlingsfrihet (kan jag göra vad jag vill?)
  • Rörelsefrihet (kan jag sitta varsomhelst i en lokal eller resa eller bo var jag vill?)
  • Representation (vilken historia finns representerad?)

I idén om kulturarvet ingår föreställningen om den ”genomsnittliga personen”. När vi pratar om vardag som kulturarv, vems kulturarv är det som är vardagen? Det finns ett gömt kulturarv som inte visas på museer eller kulturhus.

Det innebär att funktionsmaktordningen skapar ett kulturarv och både begränsar vad kulturarvet är och kan vara – och den hindrar minoriteter att berätta om kulturarvet.

Christine Bylunds forskning om kulturarv handlar mycket om medborgarskapet, om riktiga människors riktiga liv, något som har visat sig ha en politisk sprängkraft.

Den etnologiska kunskapen är en kunskap om relationen mellan individ, strukturer och möjligheter.


Filmen har endast teckentolkning, inget ljud eller text.

Dags att göra kampen för transpersoners rättigheter till en del av den allmänna historien

Alexandra Larsson var den första i Sverige att genomgå en könskorrigering och fortsätta arbeta inom Försvarsmakten. Hon är även öppet lesbisk och har varit engagerad i transpersoners rättigheter i Sverige.

Hennes egen kamp började med en brist på förebilder, och syns man inte så finns man inte. När internet blev så stort så insåg hon att hon inte var ensam – och andra såg att de inte vara ensamma heller. Och det skapade en spirande transrörelse på nätet.

Det är oerhört viktigt att känna sig representerad, något som låg som grund för bildandet HOF – homosexuella i försvaret (senare HBT i Försvaret) men att organisera sig för att driva frågor har varit oerhört viktigt. I Alexandras fall så var viktigt att inse det går att skapa förändring, man kan säga att staten har fel och våga tro på att man kan ändra till och med lagen. Att få ta plats i historien gör det lättare för alla individer att bedrivna sina egna kamper.

Vi har vunnit kampen om att få finnas i samhället, säger Alexandra. Nästa kamp handlar om hälsa – om rätten till kärlek även för transpersoner.


Filmen har text och ljud.

Den svenska flyktingpolitiken och antisemitismen

Karin Kvist Geverts är historiker och har forskat om svensk flyktingpolitik och judiska flyktingar under andra världskriget och förintelsen. Hon arbetar för närvarande som utredare på Kungliga biblioteket inför demokratijubileet. Karin har gått igenom mycket material på Riksarkivet och samlat en omfattande kunskap om hur de svenska myndigheterna handlade under den tiden innan och under andra världskriget.

I november 1938 äger novemberpogromen rum – också känd som rikskristallnatten. Svenska myndigheter anser vid den tiden att Sverige inte är ett ”invandringsland” och i början av 1939 så gör man en räkning på hur många utlänningar det finns i Sverige – och vid undersökningen tar man också reda på vilken religionstillhörighet invånarna har och vilken specifik rastillhörighet de har. Med andra ord vill man veta om de är judar.

Samtidigt på Twitter:

Under 1942 i Norge deporterar man judar till tyska förintelseläger, vilket leder till stora protester även i Sverige. Det leder till att man så småningom skapar en flyktingpolitik. Karin Kock var nationalekonom, debattör och Sveriges första kvinnliga minister. Hon ställde obekväma frågor om varför människor behandlas olika och anklagade Socialstyrelsen för antisemitism.

Samtidigt på Twitter:

Hur kan man förstå dessa värderingar idag? Kan vi lära oss någonting från den här historien? Det finns inga enkla svar på komplexa frågor. Och hur försöker vi lösa dagens flyktingkris? Om vi tittar på historien och vad som händer i dagens samhälle kan man undvika exkludering och skapandet av ”vi och dom”-situationer.

Att förstå och lära av historien är ett sätt att undvika populism och förenklade lösningar på svåra samhällsproblem.

Mänskliga rättigheter i arkiven

Ulf Jönson och Kerstin Söderman är arkivarier på Riksarkivet och arbetar brett med arkivfrågor samt specifikt med flyktingarkiv.

Hur hittar man i arkivet? Och hur söker man källmaterial? Riksarkivet använder sig av NAD (Nationell ArkivDatabas) som finns på www.riksarkivet.se

Ulf och Kerstin gick igenom hur arkivsöket fungerar och hur man begränsar, filtrerar och sorterar sina sökresultat.

Samtidigt på Twitter:

Ulleråker som kulturarv – från mentalsjukhus till bostadsrätt

Hedvig Mårdh, forskare vid Uppsala universitet jobbar med ett projekt som studerar samhällsomvandlingar i Ulleråker från 1980 fram till idag. Många byggnader rivs för närvarande i Ulleråker och det är radikala förändringar på gång. Det som tidigare varit ett stigmatiserat område med mentalsjukhus ska genomgå en varumärkesförflyttning och bli ett attraktivt bostadsområde.

Men en viktig fråga att ställa i sammanhanget är vilken typ av kulturarv som dessa platser är bärare av? Vissa berättelser och frågeställningar vill man inte kännas vid, vilket gör att den här typen av kulturarv får väldigt lite utrymme i historieskrivningen.

En plats som Ulleråker rymmer inte bara en mörk historia, utan det finns också berättelser om lycka och glädje, men det glöms ofta bort. Det finns en flora av berättelser om Ulleråker vilket gör att det är inte alltid är lätt att navigera kring hur ett sådant kulturarv ska kommuniceras.

Ett syfte med forskningsprocessen är att öka kunskapen om representation och kulturarv vid komplexa processer inom stadsplanering och samhällsförändringar samt att skapa bättre förutsättningar för kulturmiljövården.

Det är en fråga om mänskliga rättigheter – från snack till verkstad

Lars Lindberg är projektledare för Från snack till verkstad – mänskliga rättigheter i praktiken och som drivs av Funktionsrätt Sverige. Han har varit engagerad i funktionshinderrörelsen sedan tonåren och varit samordnare av funktionshinderpolitiken på socialdepartementet. Han har även skrivit flera böcker och artiklar om diskrimineringslagstiftning, forskning och funktionshinderpolitik.

Lars Lindberg föreläste om hur FN konventionen om mänskliga rättigheter kom till som en konsekvens av andra världskrigets brott mot mänskligheten och lyfte fram punkter i konventionen.  Lindberg talade om vad Sverige blivit kritiserade för att inte följa, det vill säga vilka avsteg Sverige gjort från FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna och vilka rekommendationer till bättring Sverige fått. Bland annat att en institution för skapande av mänskliga rättigheter bör skapas eftersom det saknas i Sverige fortfarande fast de flesta andra närliggande länder har en.

Samtidigt på Twitter:

Lindberg visade på betydelsen av att det finns gemensamma internationella konventioner. Att de är och ska vara ett skydd för medborgarna i ett land när staten utsätter dem för fara och att statliga övergrepp som bryter mot konventioner kan anmälas. Samtidigt kan konventioner också inspirera och driva på arbete med mänskliga rättigheter samt främja framtagande av ny lagstiftning.  Lindberg förklarade hur Funktionsrättskonventionen kommit till och att England när de dragit ner mycket på den personliga assistansen, vilket lett till dödsfall, något som gjort att England blivit anmälda och kritiserade för brott mot konventionen.

Lindberg berätta sedan om Projektet från snack till verkstad. Projektet ser till att Funktionsrättskonventionen blir till praktisk verksamhet genom bland annat utbildning och en verktygslåda.

Samtidigt på Twitter:

Stort tack till alla medverkande, besökande och god kamp i framtiden!